Den huvudsakliga skillnaden mellan sommardäck och vinterdäck är gummiblandningens sammansättning och egenskaper. Sommardäck som utsätts för svenska vintertemperaturer blir hårda vilket ger dåliga köregenskaper. Vinterdäck har däremot en gummiblandning som är anpassad för att klara av låga temperaturer. Att köra med fel däck är inte säkert.

När man ska köpa vinterdäck kan man välja mellan dubbade vinterdäck och odubbade vinterdäck. När det gäller att få grepp på blankis är dubbade vinterdäck vida överlägsna odubbade vinterdäck. Att du kör med dubbade vinterdäck hjälper också de trafikanter som kör utan dubbade vinterdäck, eftersom dubbarna på dina däck ruggar upp isen så att den blir mindre hal.  Vinterdäck bör kompineras med fälgar som är lämpliga för vinterväglag. En fälg som används tillsammans med vinterdäck skall vara relativt stängd.  Detta så att snö inte kan fastna och packas in i fälgen. Detta kan göra däcken tyngre och obalanserade.

Är det sant att dubbade vinterdäck drar mer bensin än odubbade?

Dubbade vinterdäck drar lite mer bensin än odubbade vinterdäck, men tester har visat att skillnaden är mycket liten. Det finns andra faktorer som påverkar bränsleförbrukningen bra mycket mer än dubbarna, till exempel lufttrycket i däcken.

Är det sant att dubbade vinterdäck förstör vägen?

När man kör med dubbade vinterdäck på asfaltsvägar som inte är belagda av is och snö kommer dubbarna att rugga upp asfalten och därmed göra att den nöts fortare. Dubbarna river också upp små partiklar från vägbanan som blir luftburna, och dessa partiklar är inte nyttiga att andas in.

Eftersom det är mycket vanligt med dubbade vinterdäck i Sverige, och vi i stora delar av landet inte har ett klimat som gör att man kan vara säker på att vägbanan kommer att skyddas av is och snö under hela vintern, används extra slitstarka beläggningar när man lägger väg här hos oss. Beläggningarna är grova och innehåller stora mängder hårt stenmaterial. Detta innebär i sin tur att svenska vägar tenderar att vara bullrigare att köra på än vägar i till exempel Mellaneuropa.

Är det sant att dubbade vinterdäck skadar hälsan?

Som nämnts ovan river dubbarna upp små partiklar från vägbanan när man kör med dubbdäck på en väg som inte är skyddad av is eller snö. Dessa små luftburna partiklar är hälsofarliga att inandas. På grund av detta har det införts en lag i Sverige som ger kommunerna rätt att införa förbud mot körning med dubbade däck på en viss väg eller viss vägsträcka. I skrivande stund är det endast tre kommuner som har valt att införa denna typ av mycket begränsade dubbdäcksförbud. Stockholm har infört dubbdäcksförbud på Hornsgatan, Göteborg som har infört dubbdäcksförbud på Friggagatan och Odinsgatan, och Uppsala har infört dubbdäcksförbud på Kungsgatan.

Vinterdäck utan dubbar (dubbfria vinterdäck)

Vinterdäck utan dubbar har inte lika kort bromssträcka på is som dubbade vinterdäck, däremot finns det nu för tiden dubbfria vinterdäck som har bra köregenskaper på snö. Dubbfria vinterdäck kallas ibland för friktionsdäck.

Det är huvudsaklig två sorters dubbfria vinterdäck som saluförs i Europa: Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden och dubbfria vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden. Både däckmönster och gummiblandning skiljer sig mellan de båda grupperna. I Mellaneuropa är det vanligare med kalla vägar som inte täcks av vare sig frost, is eller snö. Därför brukar vinterdäck för mellaneuropeiska förhållanden ha en gummiblandning som kan hantera kyla men vars mönster inte är särskilt bra på att ge grepp på vare sig is eller snö. När man gör vinterdäck för nordiska förhållanden räcker det inte med att göra ett däck vars gummiblandning kan hantera kyla, utan det måste också ha ett mönster som är anpassat för frost, snö, snömodd och is.

• Dubbfria vinterdäck för mellaneuropa fungerar mycket bra på torr och våt aslfat, och brukar även vara bra på att hantera slask. Däremot är de inte bra på lös eller hård snö, och råkar man ut för rå is eller våt is kommer man att ha mycket dåligt väggrepp med den här typen av däck.
• Dubbfria vinterdäck för nordiska förhållanden har sin akilleshäl när det kommer till våt asfalt, och är inte heller ideala för torr asfalt eller slask. Däremot hanterar de både lös snö, hård snö, våt is och rå is bra.
• Vill man ha riktigt bra grepp på våt is och rå is bör man dock skaffa dubbade vinterdäck istället. De har också bra grepp på hård och lös snö, och kan hantera slask bra. Däremot är inte ideala på våt asfalt eller torr asfalt.

Vad säger lagen? När måste bilen ha vinterdäck och när får den ha dubbdäck?

• Under perioden 1 december – 31 mars måste personbilar enligt svensk lag ha vinterdäck, eller annan likvärdig utrustning, om de framförs då vinterväglag gäller. Observera att kravet bara gäller vinterdäck, det finns inte något krav på att vinterdäcken ska vara dubbade. Däremot måste mönsterdjupet vara minst 3 mm för personbil klass I och personbil klass II med en totalvikt på max 3,5 ton.Kravet på vinterdäck eller likvärdig utrustning gäller oavsett om personbilen är registrerad i Sverige eller utomlands.
• Vinterdäck utan dubbar får du enligt lag använda året runt om du så önskar (det är dock inte att rekommendera).För dubbdäck finns det däremot regler som styr hur tidigt du får börja använda dem på hösten och hur sent in på våren du får köra med dubbdäck på din personbil. På hösten får du börja köra med dubbdäck tidigast den 1 oktober, såvida det inte råder vinterväglag eller vinterväglag befaras för då får man börja använda sina dubbdäck tidigare om man vill.På våren får du köra med dubbdäck till och med den 15 april. Man får dock köra med dubbdäck även senare än så om vinterväglag råder eller befaras.Det är inte tillåtet att ha både odubbade däck och dubbade däck på samma personbil.

  Reglerna om dubbdäck gäller oavsett om bilen är registrerad i Sverige eller utomlands.

Du kan få mer information hos Transportstyrelsen och Polisen.

Hur vet jag om däcken uppfyller lagens krav på vinterdäck?

Det svenska regelverket stipulerar att de däck som används när lagen kräver vinterdäck ska vara däck som är särskilt framtagna för vinterkörning och som är märkta med M + S eller motsvarande. (Till exempel M-S, M&S, M.S eller Mud & Snow.) Obs! Att däck är märkta med M + S räcker inte, de måste också vara särskilt framtagna för vinterkörning, vilket bland annat innebär att de har en gummiblandning som kan hantera låga temperaturer.

Enligt information anslagen av Transportstyrelsen bör grovmönstrade däck med vintermönster som är märkta med symbolen alptopp/snöflinga (3PMSF) också betraktas som vinterdäck.

Mer info, inklusive utförliga listor över godkända vinterdäck, hittar du hos The Scandinavian Tire and Rim Organization (STRO) och Däckbranschens informationsråd.

Kan jag verkligen köra med mina året-runt-däck året runt i Sverige?

Om du har en importerad stadsjeep, minivan, 4×4-fordon eller liknande är det troligt att det sitter originalmonterade terrängdäck på som har ett grovt mönster och är märkta med M + S. Trots att M + S står för mud + snow (lera + snö) är det inte alls säkert att dessa däck är lämpliga, eller ens lagliga, när det är vinterkallt i Sverige. Ofta är det gummiblandningen som inte lever upp till kraven – den är helt enkelt inte anpassad för de låga svenska vintertemperaturerna. Terrängdäck är inte det samma som vinterdäck, även om de kan se mycket lika ut på ytan.

Mer information om hur pass säkra dina däck är, och om de uppfyller den svenska lagens krav på vinterdäck, kan du hitta hos The Scandinavian Tire and Rim Organization (STRO) och Däckbranschens informationsråd.

Är verkligen vinterdäck viktiga på bilar med antisladdsystem?

Det är ju lockande att tro att den moderna bilens antisladdsystem innebär att bilen inte kan få sladd, och att man därför inte behöver bry sig särskilt mycket om vilka däck man använder när det är halt ute. I verkligheten är det dock så att ett antisladdsystem inte fungerar som det är tänkt om hjulet inte kan få tillräckligt bra grepp efter en inbromsning. Ju sämre vinterdäck du kör med, desto mindre nytta får du av ditt antisladdsystem. Att man har ett antisladdsystem är alltså absolut inte en bra anledning till att strunta i att skaffa lämpliga vinterdäck.

Varför rekommenderar ni att jag inte kör med mina vinterdäck på sommaren, trots att mina vinterdäck är dubbfria?

Som nämnts ovan är det tillåtet att köra med dubbfria vinterdäck året runt i Sverige. Att faktiskt använda sina vinterdäck på sommaren är dock något vi starkt avråder ifrån. För att kunna hantera kalla vintertemperaturer har vinterdäck en särskild gummiblandning som skiljer sig från den som används i sommardäck. Dessutom skiljer sig däcken ofta på andra punkter. Sammantaget riskerar man att få sämre grepp, sämre stabilitet och förlängd bromssträcka om man använder vinterdäck på sommaren.

Att köra med vinterdäck på sommaren är också slöseri med pengar och miljö, eftersom däcken slits snabbare och måste bytas oftare. Vinterdäckens gummiblandning är vanligen betydligt mjukare än sommardäckens, vilket innebär att vinterdäck nöts ut fortare. På sommaren bör man istället välja slitstarka sommardäck med hårdare gummiblandning, och spara de mjukare vinterdäcken till vintersäsongen när de är nödvändiga.

När råder vinterväglag?

De lagar som styr användandet av vinterdäck och dubbdäck använder sig flera gånger av termen vinterväglag. Men när är det egentligen vinterväglag ute?

Svaret är att vinterväglag anses råda när någon del av vägbanan har frost, is, snö eller snömodd på sig. Vägrenen räknas som en del av vägbanan.

Detta innebär till exempel att du kan köra med dubbdäck lagligt redan innan den 1 oktober om det finns rimlig anledning att befara att det kommer att bli frost ute under din tur, och att du kan behålla dina dubbdäck på efter den 15 april om vägrenen fortfarande är full av snö och snömodd. Det innebär också att du kan få böter om du kör med sommardäcken under 1 december – 31 mars då det ligger ett tunt lager nyfallen snö på vägen.

I gränsfall är det upp till polisen att avgöra om vinterväglag råder eller befaras.

Vad menas med likvärdig utrustning?

Den svenska lagen ställer krav på vinterdäck eller likvärdig utrustning. Så vad menas egentligen med likvärdig utrustning? Det finns inte någon komplett lista över exakt vad som innefattas i det här begreppet, men slirskydd och snökedjor är exempel på vanligt förekommande utrustning som kan räknas som likvärdig utrustning i det här sammanhanget.

Undantag från kravet på vinterdäck

Det finns några situationer då lagen ger undantag från kravet på vinterdäck eller annan likvärdig utrustning. Undantagen gäller dock endast om fordonet kan framföras utan fara för trafiksäkerheten. Det kan alltså finnas situationer där väglaget är så dåligt att det inte är lagligt för dig att köra med sommardäck trots att du i övrigt uppfyller kraven i någon av undantagsreglerna.

Ett välkänt undantag är det som gäller för färd till och från närmaste besiktningsföretag, förutsatt att man tar kortaste och lämpligaste väg, men detta undantag gäller alltså endast om färden kan ske utan fara för trafiksäkerheten. Är väglaget riktigt illa kan du alltså behöva vänta med att besikta bilen om du har sommardäcken på.

Övriga säkerhetstips

• Om dina vinterdäck är olika slitna, är det säkrast att montera de däck som bedöms ha det bästa väggreppet baktill. Detta gäller även om bilen är framhjulsdriven.Obs! Två markant olika slitna däck bör aldrig monteras på samma axel.
• Om din personbil har dubbdäck får du inte koppla ett släp till det som inte har dubbdäck, om vinterväglag råder. Däremot är det tillåtet att koppla ett släp med dubbdäck till en personbil med dubbfria däck. Regeln är alltså att släpet aldrig får ha sämre väggrepp än bilen, eftersom det gör varje inbromsning riskabel när vinterväglag råder.
• Inför vintersäsongen bör man i god tid inspektera sina vinterdäck för att se om de är i tillräckligt bra skick. Om man väntar till sista minuten kan man hamna i en situation där den sorts vinterdäck man vill ha har sålt slut eller tar tid att få levererade, och man blir frestad att sätta på och använda sina gamla undermåliga vinterdäck istället.
• När dina vinterdäck inte används bör de förvaras i en torr, sval och mörk miljö. Däcken bör inte utsättas för minusgrader, men inte heller för temperaturer över 15 grader C. Tänk på att även kortvarig kontakt med olja, smörjmedel, bensin och vissa lösningsmedel kan orsaka skada på däcken. Placera dem där risken för att de utsätts för spill och kladd är så låg som möjligt.