När man tar ett lån innebär det normalt att man också förbinder sig att betala ränta på lånet. Tyvärr är många låntagare inte särskilt välinformande om vad detta egentligen innebär och hur man ska tyda den information om ränta som långivaren ger. I den här guiden kommer vi att ta en närmare titt på olika aspekter av ränta och förklara grundläggande begrepp som nominell ränta, effektiv ränta, fast ränta, rörlig ränta och kontraktsränta (limitränta). Har man grunderna klara för sig blir det mycket enklare att jämföra olika lånemöjligheter och välja den lösning som är bäst för privatekonomin.

Nominell ränta vs. effektiv ränta

Den nominella räntan är den räntesats som används för lånet, till exempel 5% per år.

För att det ska vara lättare att jämföra olika låneerbjudanden och inse vad ett lån kommer att kosta totalt ska långivare också ge information om den effektiva räntan. Den effektiva räntan anges som årsränta i procent och inkluderar både den nominella räntan och övriga kostnader.

Om långivare inte behövde ange effektiv ränta vore det enklare för dem att locka till sig kunder genom att marknadsföra en låg nominell ränta och sedan kompensera det genom att gömma höga avgifter i den finstilta informationen, till exempel uppläggningsavgift och aviavgifter.

Exakt hur den effektiva räntan ska beräknas anges i Förordning (2010:1855) om beräkning av effektiv ränta vid konsumentkrediter. Detta för att det ska bli så enkelt som möjligt för konsumenter att jämföra lån och bli medvetna om kostnaderna.

Fast ränta vs. rörlig ränta

Fast ränta innebär att räntesatsen är bunden för en viss räntebindningsperiod. För mycket kortfristiga lån kan det vara det samma som lånets hela löptid. För lån som inte är mycket kortfristiga är det numera mycket ovanligt att räntan är fast för hela löptiden, efter långivaren inte vill ta den risken.

För vanliga konsumtionslån brukar man inte ens få möjligheten att binda räntan för en räntebindningsperiod, utan de erbjuds nästan alltid med rörlig ränta såvida de inte är extremt kortfristiga, t ex återbetalning inom en månad. Däremot är räntebindningsperioder vanliga för bolån. Även när man i vardagslag säger att man har “rörlig ränta” på sitt bolån är det vanligt att det egentligen rör sig om en bindningstid på tre månader.

Med rörlig ränta är räntan inte bunden för någon viss period, men även om du har ett lån med rörlig ränta innebär det inte att långivaren får ändra räntesatsen hur som helst. Långivaren får bara höja räntan om det står i avtalet och ett godkänt skäl föreligger (se nedan). Dessutom måste långivaren göra ränteförändringar på samma sätt till din förmån som till din nackdel.

Godkända skäl för att ändra räntan:

• Kreditpolitiska beslut
• Ökade upplåningskostnader för långivaren
• Andra kostnadsökningar som långivaren inte skäligen kunde förutse när avtalet slöts.

Vad är kontraktsränta?

Det kan vara praktiskt att redan ha ett visst låneutrymme beviljat hos en bank eller annan långivare så att man kan utnyttja det vid behov istället för att behöva lämna in en ansökan när man behöver pengarna. En sådan lösning brukar också innebära att man kan ta ut exakt så mycket som man behöver, istället för att behöva ansöka om ett jämnt belopp.

Exempel: Du har ett låneutrymme på 25 000 kronor. Du får en oväntad kostnad på 8 253 kronor och använder 8 253 kronor av ditt låneutrymme för att kunna betala kostnaden direkt.

Innan du ansöker om låneutrymme är det dock viktigt att titta på vilka kostnaderna är. I vissa fall betalar man bara ränta på pengar man faktiskt lånat, men det finns också lösningar där du betalar kontraktsränta för det beviljade låneutrymmet även om du inte använder det. Kontraktsräntan är en viss procentsats av det beviljade låneutrymmet. Kontraktsränta kallas även för limitränta.

Kontraktsräntan betalas vanligen i förväg, för ett år i taget. Om du säger upp låneutrymmet i förväg ska du få tillbaka en del av beloppet, eftersom du inte hade låneutrymmet i ett helt år.

Kontraktsränta innebär inte att du kan låna pengar ur låneutrymmet utan att betala ränta på dem. Du kommer att betala den fasta kontraktsräntan för ett år i förväg och sedan dessutom betala ränta på det lånade beloppet under lånetiden.

Info om avgifter

När man lånar pengar innebär det vanligen att man måste betala både ränta och avgifter. Som nämnts ovan är det viktigt att ta en titt på den effektiva räntan istället för att bara kolla den nominella räntan, eftersom den effektiva räntan även tar hänsyn till avgifterna för lånet.

Exempel på vanliga avgifter är uppläggningsavgift och aviavgift. Vad gäller aviavgifter kan man för vissa lån få ned dem genom att välja att betala kvartalsvis istället för varje månad.

I Sverige får avgifter för lånet bara tas ut om de är avtalade och avgiften avser kostnader som långivaren har för lånet. Långivaren får höja avgifter över den avtalade nivån om långivaren har ökade kostnader och det framgår av avtalet att långivaren har rätt att göra en höjning. Det finns inget krav på att långivaren ska informera dig i förväg innan en höjning sker, såvida det inte rör sig om en kontokredit.

Ränteavdrag

När du deklarerar får du göra avdrag för de räntor du betalat under inkomståret. Mer detaljerad information om vad som gäller hittar du hos Skatteverket.se.

Banker och kreditinstitut lämnar kontrolluppgifter till Skatteverket som visar den ränta som du har betalat under året. Har du fått en kontrolluppgift är denna också ifylld i din inkomstdeklaration. Har du betalat andra räntor ska du fylla i dem själv vid punkt 8.1 i deklarationen och lämna uppgift om långivarens namn, t ex under Övriga upplysningar.

För inbetald förskottsränta gäller vissa särskilda regler.